När dör fotbollen?

Efter ett 2000 tal av rubriker gällande fotbollens död så undrar man om det verkligen finns en chans att fotbollen skulle kunna dö.. Mitt svar är ja, fotbollen kan dö men den kommer inte dö ännu på ett tag.
Domedagen, ragnarök eller jordens undergång, eller här dör fotbollen.

Fotbollen har redan börjat dö när Arsenal byter klubbmärke, Getafe byter namn till Getafe team Dubai, Chelsea blir köpt av en rysk miljadär och Man C till en Thailändare. Liverpool har just fått nya amerikanska ägare. världsmatchen Barca-Real handlar bara om filmningar och Ronaldo fixar frisyren och kritiserar sitt lag.
Världens bästa lag kallas de stora men när det inte finns något annat intresse förutom pengar så har kärleken för märket på vänsterbröstet bytts ut mot horeri.
I England har man löst alla problem med bland annat; Inga ståplatsläktare(ingen får ens ställa sig upp av extas utan tillsägelse "Kat-C supportrar skall rapportera närvaro under matchdag och biljettpriserna har skjutit i taket.. På Arsenals matcher kan man se reklam på kinesiskt alfabet, i japan tror man att Beckham är bästa fotbollsspelaren i världen för att han är "snygg".
Listan kan göras lång på hur snaran kring fotbollens hals dras åt.

I Sverige spelas ingen vidare fotboll, vi har lag som drar 2500 pers en solig vårsöndag och vi har domare som inte ens skulle få döma pojklag i Europa. Men så har vi ett par lag med supportrar som brinner för sin klubb och inte backar en centimeter för att stötta sin klubb och stå upp för det som de tror på. De skiter i nya fyndiga lagar, de skiter i  media och de skiter i kvaliteten på fotbollen. DET ÄR KÄRLEK och det är det enda vi supportar har kvar.
Vi har stämning i världklass och med tanke på kvalitén och vädret så har vi ett högt publiksnitt.
Jag skulle verkligen vilja se mitt AIK i Europa igen för jag glömmer aldrig när jag som 19 åring stod på norra och skrek mina lungor ur halsen då Nebbo gjorde 1-0 på barca, men inte på bekostnad av min klubb och mitt klubbmärke. Då ser jag hellre Pavey dundra in 1-0 i min 92 mot på ÖSK inför 10.500 sjungande, galna AIKare som älskar denna klubb.

Länge leve skitfotbollen. Länge leve passionen, kärleken och stoltheten.

//BrainMan